६.६१.५२

स तं समासाद्य महानगेन्द्र;मतिप्रवृद्धोत्तमघोरशृङ्गम् ।
ददर्श पुण्यानि महाश्रमाणि; सुरर्षिसंघोत्तमसेवितानि ॥

अन्वयः

सः he, अतिप्रवृद्धोत्तमघोरशृङ्गम् tall and terrifying peaks, तंमहानगेन्द्रम् that Lord of mountains, समासाद्य reaching, सुररिसंघोत्तमसेवितानि frequented by Devatas and sages पुण्यानि meritorious, महाश्रमाणि hermitages, ददर्श saw.

M N Dutt

Arriving at that lord of mighty mountains, furnished with excellent towering golden summits, he saw the great sacred asylums (of the ascetics), inhabited by the flower of celestial saints.

Summary

Reaching there he saw the tall and terrifying peaks of the Lord of mountains frequented by Devatas and sages, meritorious hermitages.

पदच्छेदः

तद् (१.१)
तंतद् (२.१)
समासाद्यसमासाद्य (√समा-सादय् + ल्यप्)
महानगेन्द्रम्महत्–नग–इन्द्र (२.१)
अतिप्रवृद्धोत्तमघोरशृङ्गम्अतिप्रवृद्ध (√अतिप्र-वृध् + क्त)–उत्तम–घोर–शृङ्ग (२.१)
ददर्शददर्श (√दृश् लिट् प्र.पु. एक.)
पुण्यानिपुण्य (२.३)
महाश्रमाणिमहत्–आश्रम (२.३)
सुरर्षिसंघोत्तमसेवितानिसुर–ऋषि–संघ–उत्तम–सेवित (√सेव् + क्त, २.३)

छन्दः

उपेन्द्रवज्रा [११: जतजगग]

छन्दोविश्लेषणम्

१०११
तं मा साद्य हा गेन्द्र
तिप्र वृ द्धोत्त घो शृ ङ्गम्
र्श पु ण्यानि हाश्र माणि
सुर्षि सं घोत्त सेवि तानि